ABUS konditionskontroll – lagstadgad kontroll av dina lyftanordningar
Med hjälp av livstidsanalys och konditionskontroll av din lyftanordning kan du utföra säkra lyft.
Driftintensiteten påverkar livslängden
Kranar utsätts för hårda påfrestningar. När materialet blir utnött och prestandan i maskineriet försämras kommer kranens ekonomiska och tekniska livslängd att passeras. Med rätt hjälpmedel kan du förutse när nya investeringar bör ske och när äldre kranar ska ersättas med nya, modernare modeller.
En krans livslängd påverkas av flera olika faktorer enligt nedan.
LYFTKRAFT Hur stor del av maxlasten som nyttjas.
LYFTHÖJD Genomsnittlig körd lyftsträcka per dag.
LYFTCYKLER Genomsnittligt antal lyftcykler per dag eller timme.
ARBETSTID Kranens effektiva arbetstid per dag.
MILJÖN En dammig, fuktig eller aggressiv miljö.
Dessa faktorer ingår i beräkningen för att definiera kranens lastkollektiv: lätt, medel, tungt, eller mycket tungt. Lastkollektivet används sedan i samband med genomförandet av livstidsanalys och konditionskontroll.
Kontrollera din anordnings livslängd
Lyftanordningar ska konditionskontrolleras innan de uppnått sin teoretiska konstruktiva livslängd. Med en drifttidsanalys och konditionskontroll håller man sig inom de lagar och regler som gäller. Svensk och internationell standard styr också vem som får utföra kontrollen och det är därför viktigt att påpeka att konditionskontrollen av din ABUS kran alltid ska genomföras av en tekniker med ABUS behörighet för detta. Vid konditionskontroll av övriga fabrikat samarbetar vi med oberoende besiktningsmän för att försäkra oss om opartiska utlåtanden.
Hur vet man då när anordningen uppnått sin livslängd?
Generellt dimensionerar krantillverkare telfrar (lyftverk) efter FEM 9.511 med en avsedd teoretisk livslängd på 10 år. Innan dess ska en konditionskontroll genomföras. ABUS dimensionerar sina kranar med dubbla telferns livslängd. Då ska en konditionskontroll av själva kranen med ingående kontroll av stålets skick och bärighet också ske.
Det är kranägarens ansvar att ha koll på såväl dokumentation som drift. Drifttidsmätare i kombination med driftjournal är ett sätt. Ett lastkollektivminne som summerar antalet fullasttimmar och räknar av mot aktuell klassificering är ett mer ändamålsenligt sätt att hålla reda på när konditionskontrollen ska ske. Minst en gång per år måste den återstående teoretiska livstiden dokumenteras enligt styrande standarder.
I den svenska och internationella standarden ”SS-ISO 12482:2018 Övervakning av kranars livslängd” kan man hitta fastställda metoder för olika driftsätt att registrera och räkna fram den uppnådda drifttiden. Vilken metod man använt bestämmer sedan säkerhetsfaktorn som används i livstidsanalysen.
En konditionskontroll genomförs i tre steg
- Vi utför drifttidsanalys baserat på intervjuer och dokumentationer för att fastställa kranens återstående teoretiska livslängd.
- Kontroll och mätningar av lastbärande delar, mekaniska-, hydrauliska-, pneumatiska- och elektriska system samt säkerhetssystem.
- Sprickindikering med hjälp av virvelström. Provningen utförs på utsatta delar i kranens stålkonstruktion.
För mindre kättingtelfrar erbjuder vi en förenklad konditionskontroll via vår egen servicepersonal.
